Odontologi - TP6OLA - Ledarskap föreläsningsanteckningar

TP6OLA - Organisation, ledarskap och arbetsmiljö – Carina Svensson

Varför behövs chefer och ledare?

För att samordna
För att få oss att gå i rätt riktning
För att ta snabba beslut
Motivera
Hålla samman och effektivisera verksamheten

Fem viktiga egenskaper hos en ledare (gruppuppgift som vi gjorde utanför föreläsningssalen)

Lyssna/lyhörd – lyssna på vad medarbetare vill, demokratiska, ta vara på alla åsikter
Problemlösare – kunna hantera och lösa problem som uppkommer, nytänkande lösningar, ser problem som uppkommer i arbetet som utmaningar, viktigt för att minska stressen
Intresse för att vara ledare
Tillgänglig - kunna kommunicera med den, gör att man känner sig mer trygg
Visa uppskattning/tacksam - för dom man leder, ex visa personal att man uppskattar arbetet, ger beröm, konstruktiv kritik, då blir man en del av teamet

Olika ledarstilar
1. Den auktoritära ledaren (lärare tror inte studenten vill lära sig om man inte piskar på studenten)

Personligheten är rigid, moraliserande, intolerant mot nya idéer, fientligt inställd till främlingar
Ställer krav på lydnad och underkastelse
Försök till påverkan från medarbetare upplevs som kritik mot ledaren
McGregors teori X = människan är lat och passiv och behöver disciplineras och kontrolleras

2. Den demokratiska ledaren (lärare tror studenten vill lära sig)

Icke-moraliserande, flexibel, tolerant, öppen och nyfiken på idéer
Alla medarbetare får reda på målet, deltar i planeringen och uppmuntras till att ge kritik
McGregors teori Y = människan är aktiv, kreativ och arbetar gärna om det ger stimulans

3. Laissez faire

Ledaren utför passiv och minimal kontroll [-->] ger mer kreativitet hos medarbetarna
Människor funkar bäst när de är helt fria utan ramar, kontroll och uppmuntran

Vilken ledarstil är bäst?

Situationsanpassat ledarskap är bäst = anpassar sin ledarstil efter olika situationer
Auktoritär vid dålig ekonomi på kliniken [-->] sparkar någon för att spara pengar
Demokratisk om medarbetare ger kritik på arbetsmiljön
Laissez faire om man vill att medarbetarna själv ska komma fram till en lösning
När ledaren är närvarande [-->] auktoritär bäst, demokratisk, laissez faire sämst
När ledaren är frånvarande [-->] demokratisk/laissez faire, auktoritär
Auktoritär är oeffektiv om ledaren är frånvarande, men mest effektiv om ledaren är närvarande
Sämst är laissez faire [-->] vi människor har ett behov av att bli styrda på något sätt
Demokratisk ledare ger bäst arbetsklimat, idérikedom, motivation, samarbetsanda och frånvaro av aggressivitet (jämför auktoritär som kan leda till aggression)
Demokratisk ledare ger bra effekt även om ledaren är frånvarande
Auktoritär ledare leder till att medarbetare upplever maktlöshet, meningslöshet och brist på motivation [-->] medarbetarna får mindre glädje av sitt arbete
Auktoritär ledare är bra om det finns väldigt många åsikter eller i krissituationer där det krävs handling

Chef eller ledare?

Chef = formell ledare, dvs har mandat både uppifrån och nerifrån, är ”utsedd” av någon och ska utöva ledarskap
Informell ledare = mandat bara nerifrån, anses vara ledare fastän den inte är ”utsedd” till chef, människor väljer att följa den personen
Skillnad på chef och ledare [-->] folk väljer att följa ledaren, chefen är mer formellt utsedd men behöver inte vara en ledare i allas ögon
Ledarskap är en arbetsuppgift för chefer

Vad vill man ha i en ledare (ledaregenskaper)?

Intelligens – lätt att kommunicera och skapa acceptans för idéer, excellent på arbetet (lättare att acceptera en chef som är tandläkare än en chef som aldrig varit tandläkare)
Självförtroende och beslutsamhet – fatta snabba men också obekväma beslut, övertyga andra om att beslutet är korrekt
Integritet – ge förtroende och trovärdighet
Social kompetens – se andra människors behov och välbefinnande
Vara lösningsorienterad om ett problem behöver lösas, relationsorienterad om en anställd kommer med psykologiskt/inre problem

Human service (HS) organisationer

”Materialet” man jobbar med är människor istället för siffror eller immateriella saker
Är oftast profesionella (yrkesskickliga) organisationer, ex tdl/thyg/tsk/tandtek
Många arbetsuppgifter är psykiskt belastande jämfört med andra organisationer
Personalen använder sig själva som arbetsinstrument = skapar trygghet för patienten
Måste anpassa sig efter varje patient [-->] använda sig som arbetsinstrument
Vi lägger våra känslor åt sidan och människor måste tas om hand oavsett anti- och sympatier

Förmågan att motivera är viktigt hos chefer

En karismatisk ledare får fler personer att följa den
Auktoritärt styrda medarbetare har i längden svårt att orka behandla pat med omsorg och respekt

En bra relation mellan ledare och medarbetare kommer speglas i patientbehandlingen
Därför är det viktigt att om patientens behov är i fokus måste personalens behov också vara viktigt för cheferna, annars blir inte pat i centrum och det blir svårt att göra ett bra jobb

Kontroll och självbestämmande i arbetslivet har positivt samband med

Fysisk och psykisk hälsa
Trivsel och låg sjukfrånvaro
Låg personalomsättning (inte lika många som slutar)
Motivation, engagemang och goda prestationer från personalen

Att skapa arbetsglädje, gemenskap och framgång på jobbet

Arbetsglädje uppstår genom att man har trevligt på jobbet och lyckas med det man tänkt göra
Tillfredsställelsen blir större om man får uppleva den tsm med ngn annan jmf med om man är själv
Det är lätt att dela glädjen för andras framgångar om man själv känner att man bidragit till framgången = bildas en gemenskap (lärare säger att man är en bra klass [-->] alla eleverna höjer sig)
Att ha bra relationer till arbetskamrater och chef gör att man klarar stressiga situationer bättre
Viktigt att personalen ”blir sedd” av chefen för att skapa arbetsglädje, annars sjunker prestationen

80-20 princip: uppmärksamma framgångar

80 procent riktar mot framgångar, möjligheter, styrkor och tillgångar
20 procent riktas mot svagheter, risker och problem
Ska åtgärda det som inte fungerar, men tonvikt ska ligga på det som funkar och bygga vidare på det
(Om man tittar mycket på problemen som inte funkar [-->] upprepar lätt problemen, de blir fler)
Att regelbundet uppmärksamma det som funkar leder till att man fylls med värme, välbefinnande, energi och hopp

Positiva känslor underlättar tolkning av information
Negativa känslor gör att vi blir mer begränsade i tolkningen, det är därför vi ofta tror vi har rätt när vi är arga pga att vi tappar förmågan att ta in motpartens tankar

Straff kontra belöning – vad är bäst?

Straff funkar aldrig i längden och leder bara till en tillfällig förändring (inte permanent)
Studie på fängelsefångar – gör du fel [-->] mindre tid i gym/bibliotek/rastgård = sämre

– sköter du dig [-->] mer tid i gym/bibliotek/rastgård = bättre
Husdjur som fortsätter med dåliga beteenden, bättre belöna när de gör rätt än att straffa när de gör fel
Beröm undervisar (stärker positiva beteenden) och motiverar och är ett kraftfullt redskap inom tandvården, ex på en tandvårdsrädd patient berömmer man direkt med ”vad bra att du kom hit”

Diskussion i klassen angående att vara kvinna och chef kontra man och chef (bra till reflektionsuppgift)

Bara en femtedel av männen är offentligt anställda, HS-org är en kvinnodominerad verksamhet
Behöver kvinnor prestera mer i mansdominerad organisation? Bevisa att de förtjänar positionen?
Lättare för kvinna att vara chef i en kvinnodominerad organisation (som tandvård)?
Blir kvinnor bättre chefer pga de måste kämpa mer än män för att komma dit?
Är det lättare för andra att acceptera tuffa beslut om det är en man som är chef än kvinna?
Förväntar sig medarbetare att en kvinnlig chef ska vara mer empatisk än en manlig chef?
Antas män vara sämre om han inte ses som en auktoritär ledare?
Studier har visat att kvinnor trycker ner varandra mer än vad män trycker ner varandra

Kvinnor, män och att vara chef

Kvinnor och män är i slutändan väldigt lika i hur de agerar som chefer
Det är snarare föreställningar om manligt/kvinnligt beteende som skiljer sig snarare än chefernas faktiska handlande, ex att vi förväntar oss att kvinnor ska vara mer empatisk än män

Utmaningar som chef inom den offentliga sektorn (bra till reflektionsuppgift) (från kursbok)

Utmaningar: stora personalgrupper, begränsade befogenheter, otydliga roller
För att lösa dessa utmaningar finns delat ledarskap, dvs klinikchef + klinikkoordinator leder kliniken
Delat ledarskap kräver att man kan samarbeta med varandra
Det ger mer tydliga roller som minskar konfliktutrymmet och kan bli bättre än om man bara har en enda chef pga att man inte längre är ensam
Ensamhet blir starkare för chefer som lämnar sitt grundyrke och blir chef inom ett annat område

Att föregå med gott exempel (från kursbok)

Medarbetare kan ibland ”kosta” på sig att vara mer oprofessionella jämfört med chefer
Chefer granskas mer och det krävs därför att man föregår med gott exempel
Chefen som är uppriktigt intresserad når fram till andra bättre än den som försöker spela intressera

Svårt att växla från att vara medarbetare till att bli chef (från kursbok)

Först vara tandläkare på klinik och sen bli klinikchef över alla sina medarbetare
Svårt att gå från att vara kollega till att berätta vad kollegorna ska göra
Risk att chefen stannar kvar i sin gamla roll och inte blir en ledare eller att man främjar sig helt och blir auktoritär
Tandläkare tjänar mer än tandhygienister och tandsköterskor, är ledare i sitt team, har mer utbildning och har mer makt [-->] kan skapa problem i tandvården

Mellanchef (från kursbok)

Hamnar mellan ledning (de uppåt) och personal (de anställda)
Huvuduppgiften är att implementera det som förväntas uppifrån samtidigt som människorna ”under” ska må bra

Som mellanchef kan det bli oklart och otydligt vilken roll man har

Viktiga faktorer för chefer inom HS-organisationer

Chefens personliga mognad är viktigt, ”så som man styr sig själv styr man andra”
Viktigt att ha god självinsikt och kunna skilja på yrkesroll och privatliv, kunna ta kritik
Ska ha 4 av faktorerna i Big Five: öppenhet, noggrannhet, vänlighet, emotionell stabilitet

The Big Five – personligheten vilar på ”grundläggande egenskaper” (McCrae & Costa)

Grundstommen till vem man är som människa är stabil över tid, vi förändras inte totalt i grunden

1. Öppenhet

Bedömer behov av sökande efter nya upplevelser, utforskning av det okända
Högt på skalan = nyfikna, breda intressen, kreativa, fantasifulla, okonventionella
Lågt = traditionella, båda fötterna på jorden, få intressen, inte kreativa, fasta åsikter om hur saker ska vara

2. Noggrannhet

Bedömer hur organiserade och målinriktade vi är
Högt = organiserade, går att lita på, arbetar hårt, självdisciplinerade, punktliga, håller rent omkring sig, ambitiösa
Lågt = lata, orealistiska, inga direkta mål, slarviga, ingen självdisciplin

3. Vänlighet

Bedömer hur vänlig man är
Högt = mjukt sätt, pålitlig, snäll, godhjärtat, hjälpsam, förlåtande, naiv och tror gott om alla
Lågt = cyniska, otrevliga, misstänksamma, svårt att jobba i grupp, lättirriterade och manipulativa

4. Emotionell stabilitet/instabilitet/neuroticism

Högt = orolig, nervös, nervös, oberäkneliga
Lågt = lugna, avslappande, säkra och nöjda med sig själva
De med neuroticism kommer se potentiella hot snabbare än andra:
Social fobiker kommer se ansikten som är arga snabbare än andra ansikten
Spindelfobiker uppfattar bilder på spindlar snabbare
Neurotiker har mer reaktivt nervsystem och intensivare aktivitet i amygdala (iblandat vid känslor)[-->] lättare att känna oro och ängslan
Slutsats: letar man mkt efter faror kommer man hitta det oftare, är man rädd för att bli negativt bedömd kommer man också hitta fler tecken på andra som dömer en negativt

5. Extraversion

Bedömer hur mkt personlig interaktion man behöver, aktivitetsnivå och kapacitet att känna glädje
Högt = sociala, pratiga, aktiva, optimistiska, roliga och känslosvallande
Lågt = reserverande, lugna, håller folk på avstånd, tysta
Extrovert behöver mkt stimulans utifrån, laddar batterier genom att vara med andra, bra på att ”småprata”
Introvert behöver mindre stimulans, laddar batterier genom att vara ensam, reflektera, läsa, ha tid för sig själv, bra på djupa samtal
Man föds till att vara mer introvert eller extrovert (gener), men kan påverkas av miljön
Extroverta börjar intressera sig av sin inåtvända sida någon gång i 35-årsåldern
Introverta har däremot tvingats träna på att vara utåtvända sen de var barn
Extroverta pratar gärna innan de tänker och tänker bäst när de pratar samtidigt
Introverta däremot tänker gärna innan de pratar
Extroverta har mer behov av belöning
Ambivert = både extro- och introvert, de flesta placerar sig här

Diskussion i klassen – vad innebär mångkulturellt samhälle för tandvården, som chef, som medarbetare?
Tandvården

Större behandlingsbehov, inte alltid preventivt arbete i andra länder, hur man hälsar, samtalston (vissa har högre samtalston utan att vara aggressiva), inte vill hälsa på kvinnlig tdl, pat kan vara van vid att kunna kräva vissa behandlingar

Som chef

Anställa personal efter hur det ser ut där kliniken är - ex mkt araber [-->] bra anställa arabiska tdl (kliniken ska spegla samhället), religiösa skäl (fasta under jobbet [-->] extra uppmärksamhet), hur hanterar man en pat som vill ha en kvinnlig tdl

Som medarbetare

Blir bättre dynamik, tolkningsmöjligheter (ex arabiska, afrikaan, persiska), kan lära sig kulturskillnader om det finns fler kulturer på arbetsplatsen, konflikter pga gamla krig mellan länder (mkt ont blod)

Emotionell intelligens (EQ)/social kompetens

Förmåga att handskas med egna och andras känslor
Ha relationer
Vara empatisk = förstå vad den andra känner och visa det i handling
Ha självkännedom, stresshanteringsförmåga och anpassa sig
Vi är predisponerade för empati, ex nyfödda barn börjar gråta om de hör andra gråta
Vi ser någon som ler [-->] känner oss gladare, ser någon som är arg [-->] känner oss arga
Beror på spegelneuron = vi observerar ngt hos ngn annan och speglar beteendet
Samvete = utifrån styrd, mamma och pappa säger till om vi slår syskon
Empati = inifrån styrd, jag känner själv att det är dåligt att slå syskon

Att leda sig själv (bra för reflektionsuppgift)

Det viktigaste verktyget i ditt ledarskap är du själv

Självkännedom innebär att du är medveten om dina egna tankar, känslor och drivkrafter
Ju bättre självkännedom du har desto lättare kommer det bli att förstå dina reaktioner men också förstå hur dina kollegor ser på dig och hur de påverkas av ditt beteende
Du inser också hur du påverkas av dina kollegors beteende

Hjärnan är föränderlig (har plasticitet)

Inte bara kroppen (muskler, vikt) är formbar, även hjärnan
Hjärnan befinner sig i ständig förändring och förvandling
Aktiva synapser förstärks – hjärnan blir bättre på det den gör (likt neuromuskulär adaptation)
Använder händerna mkt som tandläkare [-->] tar upp större kortexområde i hjärnan
Hjärnan kan också bli duktig på att vara rädd [-->] rädsla drar igång snabbare
Intalar oss alltid om hur dåliga vi är [-->] till slut tror vi på det, det blir standard för hjärnan

Det går inte att sluta känna jobbiga känslor

Försöker vi reglera våra känslor ökar aktiviteten i PVC (prefrontalt kortex) och minskar i amygdala
PVC gör att vi har en förmåga att styra oss själva, medan amygdala är mer vid stress och snabba förändringar i vår omgivning (fight or flight)
När känslorna blir för starka kan de översvämma medvetandet, det går inte att kontrollera dem
Hjärnan är uppbyggd så amygdalas signaler vid känslor är starkare än signalerna från kognitiva området till emotionella systemet [-->] vi snappar lättare upp det negativa, har med överlevnadsinstikt att göra, så vi kan upptäcka faror i omgivningen

Vår hjärna fokuserar alltid på något

Om vi tänker på något negativt och sen försöker att inte tänka på något hamnar hjärnan i vakuum
Då kommer den återgå till att tänka på det som den just tänkte på, dvs det negativa
Vi behöver därför tänka på något annat för att ”byta ut tankarna”
Men att försöka tänka på något annat samtidigt som man är uppe i en stark känsla är väldigt svårt

Vi måste därför träna på detta vid tillfällen när vi inte är uppe i en stark känsla
Ex med trappan som Carina visade - vi graderar saker som vi tycker är jobbiga på en skala 1-10
Sen börjar vi med något som är lättare att hantera för oss, som ex är 3 på skalan
Sedan jobbar vi oss gradvis uppåt på skalan

Beteenden inom tandvård

Många beteenden som skadar tänder och kropp har med njutning att göra – socker, goda drycker, tobak, droger
Be patienten själv beskriva nackdelarna
Att ändra en vana tar ofta minst 3 månader

Hur man kan göra för att hantera sina ”brister”

Se det snarare som något man vill bli bättre på än vad det är för problem man har
Ge färdigheten ett namn – pat med social fobi [-->] kan bli bättre på färdigheten ”människomod”
Se fördelarna med att lära in färdigheten, tex vad får jag ut av det, lista fördelarna
Välj en kraftfigur eller person som du ser upp till – barn kan välja seriefigur, tonåring bloggare/idrottsman
Skaffa en stödperson som kan hjälpa dig i att utveckla färdigheten
Fira när du blivit bättre på färdigheten
Lär ut färdigheten till någon annan
Gå vidare till nästa färdighet